Idag säger vi stort grattis 🥳👏🎉 till en behandlingsklient som firar nio månaders spelfrihet och beskriver känslan så här:

”För nio månader sen stod jag vid en gräns där jag inte såg någon väg framåt. Jag övervägde att ta mitt liv. Spelmissbruket hade tagit allt ifrån mig – hoppet, kraften, mig själv.

Men något inom mig viskade att jag inte var färdig. Jag sträckte ut en hand – och Spelfriheten tog emot mig. Där började min resa tillbaka till livet. Genom deras stöd, genom varje möte, varje samtal, började jag sakta hitta mig själv igen.

Under lång tid handlade mitt liv om att ljuga, överleva, ta mig genom dagarna med en fasad som sakta bröts ner inifrån. Idag handlar mitt liv om något helt annat – att säga sanningen och att verkligen leva. Det är en kamp ibland, men det är en ärlig kamp. Och den är min.

Under den här resan skrev jag en dikt som fångar det jag burit på i mitt hjärta:

Allt jag vill är att säga som det är

Men när rösten på andra sidan telefonen frågar hör jag mig själv svara det är bra här.

Allt jag vill är att allt ska bli bra,

Inte behöva jaga pengar för att kunna spela varje dag.

Allt jag vill är att lära mig älska mig själv

och inte ligga sömnlös med ångest varje kväll.

Allt jag vill är att kunna säga som det är –

Hjälp, för ensam klarar jag inte det här.

Därför är jag tacksam för en sak:

Att jag hittat denna gemenskap där vi alla vill samma sak.

Att tillfriskna, styrkan i att ta dag för dag.

Jag är också djupt tacksam för mina vänner och min familj – alla som inte gav upp om mig, trots att jag nästan hade gjort det själv. Er kärlek bar mig när jag själv inte orkade stå.

Idag är jag spelfri sedan nio månader. Jag står kvar. Jag andas. Jag lever – och jag vet att om jag kunde hitta styrkan att be om hjälp, så kan du också. Det kan vara just det steget som förändrar allt.”